Kärlek till begynnelserna är en samling sympatiskt skrivna självbiografiska brottstycken av en fransk psykoanalytiker som i hög grad tagit del i de mest omvälvande skeendena i Frankrikes intellektuella historia efter andra världskriget. Pontalis varvar berättelser från sin barndom och sin ungdomstid med funderingar om kärleken till språket, vad det innebär att bli och verka som psykoanalytiker och sitt arbete som projektledare för psykoanalytisk litteratur vid det stora franska förlaget Gallimard. Dessutom innehåller boken två snabba, men personligt tecknade, portätt av Jean-Paul Satre och Jacques Lacan.

Bokens framtoning är sympatiskt opretentiös. Den låter oss ta del av en erfarenhet och en intellektuell reflektion som är djup och långvarig - lättheten i Pontalis’ litterärt förfinade text vilar på visdomens fundament. Med denna bok, som har kommit att anses som ett självbiografiskt mästerstycke, vann han Prix Femina Vacaresco.

Målgrupper: Divanserien vänder sig till en brett kulturintresserad krets med särskild tonvikt på samspelet mellan psykoanalys och andra discipliner såsom litteraturvetenskap, filosofi och samhällsvetenskaperna i stort.

Översättning Jan Stolpe

---

Jean-Bertrand Pontalis är född 1924. Han hade Jean-Paul Sartre som gymnasielärare och sedan Jacques Lacan som sin analytiker och mentor under en följd av år fram till 1964, då han lämnade den lacanska rörelsen. Pontalis var medarbetare i den kända tidskriften Les temps modernes från dess början 1945. Pontalis är möjligen mest känd för det arbete han skrev tillsammans med Jean Laplanche: La vocabulaire de la psychanalyse (nu under utgivning på Natur och Kultur). På svenska finns Pontalis representerad med två artiklar i Iréne Matthis’ antologi Gräns och rörelse.