Sverige är ett av världens mest jämställda länder med högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Kvinnor utbildar sig sedan länge mer än män. Ändå tjänar kvinnor mindre än män även efter att hänsyn tagits till individuella val som till exempel utbildning, yrke och arbetstid. Varför är det så?

I den här ESO-rapporten studerar Anne Boschini utvecklingen av det så kallade könslönegapet i Sverige och diskuterar olika typer av diskriminering som kan förekomma. Hon finner att löneskillnaderna förvisso har minskat över tid, men att ett oförklarat lönegap mellan män och kvinnor kvarstår. För att ge kvinnor och män mer likartade förutsättningar på arbetsmarknaden föreslås bland annat:

• fasta inträdeslöner för nyutexaminerade och
• reformering av den svenska föräldraförsäkringen.