EU:s dataskyddsreform innebär att en ny dataskyddsförordning kommer att utgöra grunden för generell personuppgiftsbehandling inom EU från och med den 25 maj 2018. Reformen omfattar även ett nytt direktiv med särregler för den personuppgiftsbehandling som utförs av behöriga myndigheter för bland annat brottsbekämpning, lagföring och straffverkställighet. Ds:n innehåller förslag till de författningsändringar som behövs i domstolsdatalagen (2015:728) och domstolsdataförordningen (2015:729) med anledning av dataskyddsförordningen.

Domstolsdatalagen omfattar för närvarande både sådan personuppgiftsbehandling som kommer att omfattas av dataskyddsförordningens tillämpningsområde och sådan som kommer att omfattas av det nya direktivets tillämpningsområde. För att anpassa domstolsdatalagen till det nya regelverket för personuppgiftsbehandling föreslår utredningen att lagen endast ska gälla för sådan behandling av personuppgifter som omfattas av dataskyddsförordningens tillämpningsområde.

I övrigt innebär utredningens förslag att lagens tillämpningsområde ska kvarstå oförändrat, med undantag för den bestämmelse som reglerar förhållandet till lag (2013:329) med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen, som ska upphävas.Dataskyddsförordningen ska tillämpas i Sverige som om den vore nationell rätt, men hindrar inte förekomsten av nationella registerförfattningar. Dessa kommer framöver dock endast att utgöra en komplettering till dataskyddsförordningen, vilket enligt utredningens förslag ska klargöras i domstolsdatalagen.